Men det är ibland lättare sagt än gjort. Med bara mindre än 7 veckor kvar nu så är det verkligen väldigt skrämmande!! Jag försöker mitt bästa att inte tänka på det, men så där varje dag för några minuter får jag lite sådär ont i magen för att jag tänker på det. Åh visst ska det bli kul att träffa er alla där hemma igen. Men blir man någonsin redo att avsluta sitt utbytesår? Äh jag vet inte! Redo att lämna USA som land känner jag nog att jag e, men absolut inte o lämna alla nära o kära här. Några utav mina närmsta vänner på denna jorden bor ju här. Och aldrig trodde jag att jag skulle lyckas få så fina vänner under dessa 10 månaderna! Så de där få minuterna varje dag när min hjärna känner för att börja tänka på att det närmar sig är rätt hjärtskärande!
Man kan ju tro att nu borde man va van vid o säga hejdå till människor... Men nä, det tror jag aldrig att man blir! Extra jobbigt blir det också när jag har andra så fina utbytesstudenter runt om i världen. Ja, det kommer kännas väldigt märkligt tror jag. Kommer nog va lite tufft stundvis att vänja sig tillbaka till vanliga livet i Sverige, men det kommer alldeles säkert att bli bra. Vad än som är menat att hända, kommer att hända. Det löser sig!
Nu gäller det bara att verkligen, verkligen, verkligen försöka att göra dessa 7 veckorna till de bästa 7 veckorna någonsin! Och inte oroa mig om att hemfärden närmar sig. För jag har ju hela tiden vetat om att det kommer komma förr eller senare. Istället för att bli ledsen de där få minuterna varje dag, får jag istället försöka tänka på alla de positiva sakerna med att komma hem!
"Enjoy every minute, and live in the moment."
Puss från the swede som inte kan sova
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar