Blö

Idag i skolan höll vi en tyst minut för offrena i 9/11. Förutom det fortsatte ämnena som vanligt. Enda tills sista lektionen, då hade skolan ett announcement. Så det va vår choirlärare som fick läsa det för oss i choir. Och det visade sig vara att en kille som gick på vår skola, en senior, hade begått självmord i morse. Vissa i klassen som kände honom började gråta, och det fattades många redan innan lektionen började, och det var då folk som redan fått reda på det. Jag har ingen aning om vem killen va, men jag fick en sån klump i magen, åh, så oerhört hemskt. Sen hörde vi bandet spela en sång för att hedra honom, något i den stilen, och då trodde jag att jag skulle börja gråta. Många gick från lektionen för att gå och vara med vänner, eller prata med lärare om det hela. Och vår stackars lärare visste inte riktigt hur han skulle göra för att hantera det bra, men det slutade med att vi inte sjöng någonting, för det kändes bara fel, så istället lärde vi oss lite om noter.
När lektionen va slut kom vi ut, till korridorerna och matsalen, och då stod det människor i grupper och grät och kramades. Och åhh, det hela kändes så himla hemskt. Jag kramade om Andrea o Lydia, och sa till de att säga till om jag kunde göra något, mer kunde jag inte göra. Jag hatar att se människor ledsna och jag hatar att känna mig hjälplös.
  Nä, jag kände inte honom, men jag tyckte så synd om alla påverkade så jag själv nästan blev ledsen. Och över att ett självmord, speciellt när det gällde en kille i min ålder, är så himla hemskt. Men ja, när jag väl kom hem försökte jag att inte tänka på det, så det blev lite bättre.

Imorse fick jag reda på att vivvi kände sig lite utanför i hela situationen med att jag är borta, eftersom vi inte direkt kan maila o smsa på samma sätt som jag kan med resten av familjen, då hon bara är 7. Men jag skickade iväg ett mail riktat till henne, som min mamma bad mig göra, och fick ett svar från vivvi, som jag såg ett tag efter att jag kom hem från skolan. Och åh, då blev allt jobbigt igen. Det blev lite för mycket på en dag. Självmordet, min lilla vivvi, och att min älskade mamma fyller år imorgon, och att jag inte är där. Så jag hade kanske en timme i eftermiddags/kväll då jag va väldigt nere, men det blev bättre igen efter ett tag. Vi bestämde oss för att baka en kaka för att fira att mamma fyller år imorgon, och för att jag varit här i exakt en månad nu.

Ja, jag vet inte, jag har inte så mycket mer att säga. Idag har varit lite blö. Hoppas ni har det fint där hemma.